Dessa sköldpaddor är enbart föremål för Myanmars centrala torra zon: Under 2003 tog ett undersökningsteam nästan 1000 timmar för att hitta en enda sköldpadda, vilket gör den ekologiskt utdöd i naturen. Tillsammans med ett globalt skyddsnätverk som kallas Turtle Survival Alliance, sammanfogade Wildlife Conservation Society krafterna med Myanmar-regeringen för att försöka rädda arten. Ett fångstprogram för fåglar upprättades vid tre lokala vildmarkshyddor. Steven Platt, studieförfattare och herpetolog med programmet sa i ett uttalande: "Det här är dagens moderna motsvarighet att spara bisonen från utrotning." Liknande program har också använts i USA för att rädda kondorer eller vargar.
Laget startade kolonierna med omkring 175 sköldpaddor, mestadels konfiskerade från exotiska djurhandlare. De stöddes av en bataljon av herpetologer, molekylärforskare och veterinärer från Bronx Zoo. Nu har 750 djur släppts från uppfödningscentren till vilda områden i helgedomen. Dessa initiala djur är på egen hand och politiska och sociala utmaningar rasar i bakgrunden. Fram till dess att de har lösts och risken för poaching minskas, kommer de övriga 13 000 eller så sköldpaddorna att förbli i fångenskap.
Under tiden är sköldpaddorna aggressivt bevakade. Stöld är ett konstant hot, med minst 200 stulna från programmet hittills. För att förhindra inbrott skyddas sköldpaddorna dygnet runt av personalen, och hålls i 10-fots betonghöljen med konserttråd som lutas över toppen.
Projektet har trots allt varit en triumf, överraskande även dess starkaste anhängare, som kallar det en "chelonisk konservativ succeshistoria".
"Om du hade berättat för mig för mer än 10 år sedan när projektet startade skulle vi ha mer än 10 000 burmesiska stjärnsköldpaddor, och att vi skulle ha återvänt nästan tusen till det vilda, skulle jag inte ha trott det", säger Andrew Wilde, från Turtle Survival Alliance, i ett uttalande. "Det är succéberättelser som här som gör allt det svåra arbetet värt det."