Den hemliga betydelsen bakom djuren i en medeltida menagerie

I Oxfords universitet Bodleian Library, mitt i en stor samling medeltida texter, finns ett manuskript som kallas Ashmole Bestiary. Det är ett särskilt överdådigt exempel på en av de mest populära typerna av texter i den europeiska medeltiden: en bok av djur, som beskriver djur-verkliga och föreställda-och deras betydelser inom tidens kristna trossystem.

I en av illustrationerna låtsas en räv för att vara död för att locka till fåglar. när de är nära nog, hoppar det till livet för att sluka dem. I en annan angriper en fläckig panter dess enda fiende - draken. I ännu en annan andas ett lejon livet i sina döda, tre dagar gamla ungar. Dessa var mer än bara illustrationer; de var kristna allegorier. Enligt den nya upplagan av Grand Medieval Bestiary-en 620-sidig behemoth av Christian Heck och Rémy Cordonnier, ägnad till medeltida varelser stor och liten - räven var vanligtvis avbildad som otillförlitlig och fängslade fåglar som djävulen fäller syndare. Pantheren symboliserade Kristus, med den ultimata ormen - draken - som djävulen. Det livsgivande lejonet var givetvis relaterat till uppståndelsen.

En vass mot en Basilisk, Folio 79, Bestiary av den andra familjen, också känd som Ashmole Beastiary, Peterborough Abbey eller Canterbury Abbey, c. 1200-1210. Bodleian Library, Oxford, MS Ashmole 1511

Planen för medeltida bestiaries uppstod långt före medeltiden. Den grekiska texten PHYSIOLOGUS, skrivet i Alexandria någon gång mellan andra och fjärde århundradena, kopplade särskilda djur till kristna moral och historier. I det sjunde århundradet producerade Isidore of Seville sin 20-volym Etymologierna, en encyclopedisk tome på en rad ämnen, från matematik till jordbruk till inredning. Bok 12 relaterade till djur, men utan kristen moralisering. Istället fokuserade den på hur djurets etymologi betecknar deras egenskaper.

Vid 12 och 13 århundraden, när Ashmole Bestiary tros ha blivit skrivet, har bestiaries blivit särskilt populära i England. De hade också bred överklagande för att även analfabeten kunde förstå historierna bakom illustrationerna.

Ulysses och Sirenserna, från Le Roman de Troie, Paris, 1341. Bibliotèque Nationale de France, Paris, MS fr. 78

Djur dykade upp i medeltida texter utöver bestiaries också. Marginalia, klotter och ritningar på kanterna av manuskript av alla slag, allmänt presenterade djur. (Dessa ritningar är inte heller de enda utsmyckningarna i medeltida manuskript. Några texter innehåller känsliga broderade fläckar i pergamentet, själv gjorda av djurhud.) Djur presenterade också i konst, gobelänger, heraldik och smycken och fortsatte att bära betydelsen och symbolik som länge hade tillskrivits dem.

Som Grand Medieval Bestiary påpekar: "Oavsett om de är trofasta tjänare och välvilliga följeslagare, ämnen av en humoristisk fabel eller parodi, vilda djur som representerar fara eller ont, eller konstiga varelser från långt, verkligt eller imaginärt, är deras plats på dessa sidor lika viktig som platsen tilldelas dem i periodens liv och kultur. "

Atlas Obscura har ett urval av bilder av medeltida beasties från kompendiet.

Alexander den stora Borne Aloft av Griffins, Folio 257v, Livre des Conquestes et Faits d'Alexandre, Frankrike, mitten av 15th century. Musée du Petit-Palais, Paris, MS L. Dut. 456
En struts räddar sin unga med blodet av en Asp, från Miroir de l'Humaine Frälsning, Frankrike, 15th century. Musée Condé, Chantilly, MS 139
Wild Fauna, inklusive en giraff, Folio 3, Vers på händelser från Siciliens historia på Frederik IIs tid, c. 1330-1340. British Library, London, MS Add. 28841
Leviathan ridd av djävulen, Folio 49, Liber Floridus, 1460. Koninklijke Bibliotheek, Haag, MS 72
Den jätte sniglarna på ön Calonak, Folio 4v, Les Secrets de l'Histoire Naturelle, c. 1428. Bibliothèque Nationale de France, Paris, MS fr. 1379
Merkurius och Argus med Hans Cockerel, ett symbol på jätteens vaksamhet, Folio 112v, Livre des échecs amoureux, Frankrike, 1496-98. Bibliothèque Nationale de France, Paris, MS fr. 143